Åsså grinar man... igen...

onsdag 9 april 2008

Har just suttit och sett på Barnmorskorna.
Vilket program :)
Jag r så glad över att sambon inte är hemma och dottern sover, för jag pendlar hela tiden mellan skratt och gråt när jag ser såna här program.
Jag börjar tro att jag har nån form av personlighetsstörning...

Innan jag blev med lillan så var jag en cool brud. Inget att hetsa upp sig över, var standardkommentaren. Numera så hetsar jag upp mig över allt och inget.
andas lillan, har jag kommit ihåg att dra ur kaffebryggaren, låste jag dörren, stängde jag pannluckan.... Listan är oändlig.
Numera så har den utökats när jag också bytt jobb. Nu har jag en till spis att oroa mig över, fler bryggare, tvättmaskiner som kan börja brinna, sänggrindar som man kanske har glömt att fälla upp...

Kommer det någonsin att lugna ner sig?

Och nu också detta med att jag inte fixar att se vare sig förlossningar eller nyheter som innehåller misshandlade eller utnyttjade barn.
Jag blir galen!!!

Men å andra sidan så känner jag att jag vill ha fler barn.
Ett är för lite.
Men jag håller på att vara gammal. Grå strån ser man i håret nu och inte nog med det. På hakan så frodas skäggväxt som jag bara väntar på ska växa samman med den mörka mustasch som jag dagligen fajtas med. Ett arv som jag fått i rakt nedstigande led från min mormor och gud vet hur många före henne. Skulle tro att arvet är lika starkt rotat som min skäggstubb som jag med jämna, eller ojämna, mellanrum försöker att rotrycka. Detta mellan varven med rakhyveln.

Jag sitter och kommer på mig själv med att hålla andan i takt med att kvinnorna på TV krystar ut sina små underverk.
När de lägger de nykläckta små människorna på magarna så minns jag känslan av när lillan för första gången parkerade på min mage.

*suckar lyckligt*

Älskar dig lillan!

1 kommentarer:

Anna sa...

Vet inte hur många program man kan fälla nån tår över. Även nån reklam kan va väldigt rörande (??). Det är jobbigt att se en ko kalva för jag tror jag krystar mer än hon. Snart får man väl framfall av allt klämmande. Och vi ska inte tala om min skäggväxt eller att jag hade mitt första gråa hår i sjuan. Tur man är läcker...;-) Och att det finns fler...